Ingen kan älska som vi..
För ett år sen satt vi där på din säng du och jag..
Jag visste vad jag ville säga, men jag visste också hur töntigt de skulle låta..
Jag tvekade en liten stund men sen tog jag modet till mej och sa med låg röst "-Vill du bli min?!"..
Å det hände idag för exakt ett år sen.. Men när jag tänker på hur underbart allt va då så blir jag bara glad.. Jag hade det jätte bra då och jag har det jätte bra nu.. Minnen är en del av livet.. Å jag har ett riktigt bra liv! :-)
Fast, lite synd om mej är det nu.. Är förkyld å förbereder mej för en "buhu/flänn period" haha..
Något som däremot gör mej riktigt ledsen är att så mycket ont drabbat så många kära och nära nu.. En kille som alltid är glad och positiv har varit med om något (har ingen aning om vad) men han haft de skit jobbigt nu å jag känner med honom!! En vän som bär andras sorg i sitt hjärta så hon nästa brister.. En vän som knappt kan äta och en vän som ska separera och en som står mej så nära berättade att hans hjärta har brustit.. Jag frågade som man artigt gör "-är allt bra?!" Å fick till svar "-näe det är inte det!".. Mitt hjärta brister!! Bad things dont happen to good people!!
Så mitt "tyck synd om mej för jag är förkyld!" dår helt enkelt utebli!! Tänker på er hela tiden och jag finns här!! Vad ni än behöver så finns det här!! Summer, spring, winter or fall all you have to do is call!!!
Saker har ju tendenser av att alltid ordna sig! Å hur ont det än gör så kom ihåg att du är underbar och att världen klarar sig inte utan dej.. Gråt, tvivla, hata och sörj men kom snälla tillbaka för jag väntar på dej tills då du är klar!!